mybieberstory

Tidigare:

-Gott nytt år, sa han och log. Jag tittade in i hans ögon och fastnade, jag hade aldrig sett så vackra hasselnötsbruna ögon förut. Han kollade fram och startade bilen.

Jag försökte ta några steg men jag vinglade till och höll på att ramlig, igen, så han tog tag under mina knän och runt min rygg och bar mig till hans bil. Han frågade inte ens vart jag skulle, han hade väl tagit reda på de utan att jag märkte det. Jag var ju väldigt full så det var kanske inte så konstigt. Efter ett tag stannade han bilen, han hjälpte mig ut bilden och fram till dörren. Han plingade på, det hördes fotsteg och dörren öppnades. Det var mamma som öppnade.


När jag vaknade nästa morgon hade jag världens huvudvärk och mådde illa, jag hade kanske druckit lite för mycket igår. Jag vred mig om i sängen och något prasslade till. Jag öppnade mina ögon och såg en lapp ligga där ”Hej, jag hittade dig liggandes på marken igår och dina kompisar sa att du hade gått in i en lyckstolpe. Du var alldeles för full för att lyckas ta dig hem själv, så jag körde hem dig och pratade med din mamma, hon var inte alls glad. Ta det lite lugnare nästa gång och hoppas vi ses igen, när du är nyktrare. ;) x”. Jag försökte komma ihåg vad som hände inatt, men det är helt svart. Och vem var den där killen? Han hade inte skrivit något namn, konstigt. Jag kollade på klockan och såg att den var halv 3. Perfekt, då är mamma på stan. Jag gick och duschade för att bli lite fräschare, sen gick jag ner och fixade lite frukost, när jag satt mig ner ringde Ida.

-Hej, hur mår du idag? Frågade Ida när hon svarade.

-Inte så bra, är väldigt bakfull, det blev ganska mycket alkohol igår…

-Ja, du tog det värkligen inte lugnt, sa hon och skrattade till lite.

Jag skrattade också till lite

-Kan jag komma över till dig? Mamma kommer snart hem och jag vill nog inte vara hemma då… frågade jag henne.

-Javisst, kom när du är klar bara.

-I’ll be there in ten, sa jag och la på.

Jag gick upp på mitt rum och fixade mig iordning lite snabbt, och sen stack jag till Ida.


Jag la mig ner i Idas säng och började gnugga mig i pannan, baksmälla suger.

-Hur mycket kommer du ihåg från igår? Frågade Ida mig.

-Inte mycket, jag kommer ihåg nyårskyssen och att jag gick in i en lyckstolpe och typ…

-Ajuste, hur gick det? Avbröt hon mig med.

-Bra, antar jag, men jag kommer inte ihåg hur jag kom hem och när jag vaknade låg en lapp brevid mig utan namn, vet du nåt om det?

-Nej, jag var också full som du kanske minns, och han hade på sig täckande kläder så jag såg inte vem det var.

Sorry guys, ett kort och tråkigt mellankapitel tillochmed utan bilder, men det kan ju inte hända något i alla kapitel. Imorn kommer jag inte vara hemma och darför kommer det nog inget nytt kapitel.