mybieberstory

Tidigare:

”Ajuste, hur gick det?” Avbröt hon mig med.

”Bra, antar jag, men jag kommer inte ihåg hur jag kom hem och när jag vaknade låg en lapp brevid mig utan namn, vet du nåt om det?”

”Nej, jag var också full som du kanske minns, och han hade på sig täckande kläder så jag såg inte vem det var.”

När klockan var 5 skulle jag hem, någon gång blev jag ju tvungen att gå hem… När jag kom hem så doftade det mat i hela huset, jag gick in i köket och mamma såg jätteglad ut och började direkt prata med mig.

”Ehh, mamma vad gör du?” Frågade jag förvånat.

”Jag lagar mat, Spaghetti och köttfärsås”, svarade hon glatt.

”Min favoriträtt, är du inte arg på mig?”

”Jag är lite besviken, men du är en tonnåring, så det är väl vanligt beteende”, svarde hon och vände sig om till mig och log.

”Eh, okeej?” Jag visste att något inte var rätt, så jag väntade på vad som skulle komma.

Jag tog upp mobilen och smsade Ida. ”Det är något fel, mamma är inte ett dugg arg och hon har lagat min favoriträtt! x” när jag hade skickat smset så kom Milena ner i köket, och såg minst lika förvirrad ut som jag.

”Mamma, har det…” började Milena när vi satt oss vid matbordet och börjat äta.

”Jag har köpt lite saker till er också, ni kan få se efter maten, okej?” avbröt mamma henne med.

Milenas och min blick möttes och hon såg förvirrad ut, jag tror jag visste någonstans långt inom mig vad som skulle hända.

När vi ätit klart så gick mamma till sitt rum för att hämta kassarna.

”Amanda, vad håller hon på med?” Frågade Milena mig när mamma hade gått.

”Jag vet inte, men jag tror inte det kommer sluta så bra”, sa jag och kollade menande på henne.

-Kolla hääär, sa mamma och nästan skuttade in i köket med 5 kassar i händerna. Hon tog upp en ljuslila klänning som hade tjocka band, runt bysten var den draperad och sen var det ett svart tjockt bälte och sen fortsatte klänningen ner ungefår till knälängd, den var vacker! Hon gav den till mig och log . Efter det tog hon upp ett par korta skinnshorts som hade en dragkedja lite framför höfterna, med där kom också ett vitt pösigt linne med ett rosa utropstäcken på, det gan hon till Milena och hon sken upp. ”Tack mamma, det är jättefint!” Mamma fortsatte ge oss kläder och när hon tagit upp det sista så öppnade hon munnen, men Milena hann före denna gång.

”Varför detta firnade mamma?” Jag kollade instämmande på henne.

”Jag har fått ett jobb!” sa hon glatt. Både jag och Milena sken upp.

---

Kapitel 4 var det här då, vad tycker ni? Inga komenterar längre, and that makes me sad! 4 komentarer för kapitel 5 redan ikväll. :D